En hel del historiska byggnader finns kvar i Älvsala. Här kan du läsa om:
Konsulns brygga och stenkistan
Västra Älvsala gård
Gården kallades på 1500- och 1600-talen Nedre Älvsala och bestod av två hemman. Före 1618 ägdes gården av Matts Persson i Brevik som sedan sålde till Anders Olofsson Gerslinus. Åkerarealen för vardera hemmanet var 10 tunnland och på den marken kunde man skörda 20 lass hö.
Hemmanen tycks ha gett liten skatt och 1641 inköptes de av Jakob de la Gardie av kronan och blev skattevrak. De ärvdes sedan av hans dotter Maria Sofia de la Gardie som lade dem under Farsta i Värmdö och brukades av hälftenbrukare. 1680 bortbytte hon dem till v. president Arvid Ivarsson (Natt och Dag) vars änka Märta Kuck avstod dem till excellens Lars Fleming.
Den Flemmingska ätten ägde sedan båda hemmanen i flera år men vid rysshärjningarna 1719 brändes husen ned och all lösegendom rövades bort.
Därefter har gården haft ett flertal olika ägare, däribland fru Ebba Lind som ägde gården 1955-1961 och under den tiden styckade av mark som såldes till AB Hem på Landet, och sedermera blev Älvsala tomtområde.
Kuriosa om livet på gården och de glada festligheterna kan du läsa här
Källor
En bok om Värmdö skeppslag, Axel Quist
Lantmäteriet
Fabriken
Fastigheten väster om Älvsalavägen (den vi kallar ladan) såldes 1968 till Alf Landvik av Fru Ebba Lind. Då ingick alla Västra Älvsala Gårds ekonomibyggnader och arrendatorsbostaden.
Alf Landvik styckade upp fastigheten i fem delar 1969 men behöll samtliga. Han grundade företaget Fagerdala Industri AB och startade en fabrik i ladan och den ombyggda ladugården. Man byggde även ihop de båda byggnaderna för att få ännu mera utrymme för verksamheten.
I fabriken skar man till skumgummi från stora balar till madrasser och båtdynor. Lagret fanns i ladugårdsdelen med lastkaj mot vägen. Lager fanns även i Tunaladan som stod farligt nära vägen mitt emot stallet på Fagerdalavägen och revs 2015. Det fanns även en större fabrik i Älvsby industriområde.
I ladan fanns kontor i två plan, och även syavdelningen inrymdes, på övervåningen. Sedan skickades de färdiga varorna till butikerna Landviks på Hornsgatan och i Skottegallerian på Hammarby Fabriksväg samt i Uppsala, för försäljning.
Varje pingsthelg var det utförsäljning av allehanda husgeråd som fabriken köpt upp. Det var en riktig folkfest. Man åkte ända från Stockholms förorter och bilarna parkerades där man fick plats; hela fotbollsplanen var full och även Ormbunksvägen som är lång, användes. De pågick fram till mitten av 1990-talet.
- 1980 tog sonen Dag Landvik över verksamheten och fastigheterna.
- 1991 startades Tempur upp som en avdelning under Fagerdala Industri. Tillverkningen skedde i Danmark men det svenska lagret var i Älvsala för att senare flytta till Älvsby.
- 1994 lades tillverkningen ner i Älvsala och
- 1998 flyttade kontoret till Glashuset i Gustavsbergs Hamn. Butikerna på Hornsgatan och Uppsala såldes till Kungssängen.
- 2009 såldes fastigheten i Älvsala.
Under en period runt 2015 var det HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i byggnaden, men den verksamheten har upphört. Fastigheten är för närvarande till salu. I förslaget till ny detaljplan för Västra Älvsala är den planlagd som bostäder.
Källor:
Dag Landvik samt Mona Larsson, anställd sedan 1989 på Fagerdala Industrier
Östra Älvsala gård
Östra Älvsala ägdes fram till 1652 av självägande bönder som betalade skatt till staten. 1646 fick häradshövding Anders Gyldenklou räntan av två skattehemman i Östra Älvsala och han köpte sedan gården 1652. Efter hans död 1665 donerades räntan till rådmannen Joel Hörner och innehades av hans änka, med ägdes av amiralen Lorentz Creutz. Gården ärvdes av hans dotter Elsa Creutz som sålde till kunglige sekreteraren Olof Hermelin, vilken avyttrade den till ceremonimästaren Johan Sparvenfelt.
År 1708 köpte kammarrådet Carl Henrik Wattrang Östra Älvsala. Gården brändes av ryssarna 1719. Endast två byggnader ska ha bevarats enligt muntlig källa – krogen, som finns kvar än idag och en byggnad strax öster om nuvarande bebyggelse.
Gården har därefter haft ett flertal ägare, däribland samma fru Ebba Lind, som ägde Västra Älvsala gård och sålde mark till AB Hem på Landet.
Källor
En bok om Värmdö skeppslag, Axel Quist
Lantmäteriet
Båtsmanstorpet Falkensberg
I Älvsala finns ett gammalt båtsmanstorp, Falkensberg. Det byggdes troligen omkring år 1800. Det finns inte med i kyrkoböckerna förrän 1803. Alla båtsmän som bodde där fick namnet Falk efter torpets namn.
Båtsmän som bott på Falkensberg
Falk ( Walbom) Isak Erland 1802 – 1814
Falk (Andersson) Karl 1835 – 1845
Falk (Lind) Karl Fredrik 1845 – 1858
Falk (Östberg) Johan Oskar 1858 – 1861
Falk (Andersson) Karl Johan 1861 – 1864
Falk (Jonsson) Anders Petter 1864 – 1890
Numera används Falkensberg som sommarbostad och ligger på Spireavägen 16.
Läs mer om vad ett båtsmanstorp var
Se exempel på ett båtsmanskontrakt
Källor:
Britt-Marie Ohlsson, Strömma Hembygdsförening
Mats Lundin
Blekinge släktforskarförening
Soldatregistret Uppland
Skolan
Elfsala skola invigdes 1881. Marken till skolan skänktes 1880 av hemmansägaren Peter Pettersson på Skärmarö som ägde Västra Älvsala gård mellan 1852 – 1889.
Ursprungligen hade skolan spåntak och saknade hängrännor och stuprör. Entrén till skolan låg på husets baksida. I början på 1900-talet, troligen 1907-08, förlängdes byggnaden åt nordost och fick även en ingång till köket. Lärarinnan som på den tiden bodde i skolan fick samtidigt ett rymligare kök och rum samt ett större sovrum på övervåningen.
Under 1920-talet byggdes det en entré på husets framsida med en glasveranda och den var närmast avsedd för läraren. Eleverna hade en egen ingång som vid den här tiden byggdes in och fick ett kapprum med kamin. Det fanns även en tvättstuga som stod helt nära vägen.
Sedan slutet av femtiotalet har skolan varit i privat ägo. Den nuvarande ägaren tillträdde i april 2015 och har sedan dess utfört en omfattande renovering av skolhuset, som ligger på Gamla Skolvägen i Västra Älvsala.
Lärarinnor på Älvsala skola
Ida Maria Westin 1881-1886
Emma Maria Sundström 1886-1888
Elin Hägglund 1889-1926
Ingrid Karlsson 1931-1943, småskolelärarinna (årskurs 1-2)
Anna Elg 1944-1946, folkskolelärarinna (årskurs 3-6)
Här kan du läsa en intervju med en tidigare elev i Älvsala skola
Film från examen i Elfsala skola
Här kan du se en kortfilm från 1942 då den sista examen hölls i Elfsala skola med lärarinnan Ingrid Karlsson. I samband med detta avtackades och medaljerades också Ingrid Karlsson, Älvsala, och Vilma Andersson, Svartsö, vid en ceremoni i Värmdö kyrka. Samma år firade folkskolan 100 år.
Filmen har vi fått från Lars Dahlberg, Värmdö Skeppslags Fornminnesförening.
Om du känner igen några personer på filmen, kontakta oss gärna per e-post .
Källor:
Mantalsskrivningslängder på Stockholms Stadsarkiv
Värmdö Kommunarkiv
Roddarkrogen i Fagerdala
Vid Fagerdala brygga ligger en före detta ”roddarkrog”, ett gästgiveri från 1760 som på senare tid varit bostad och sommarställe. Fastigheten tillhörde tidigare Västra Älvsala gård (Vestra Elfsala i gammal stavning) och har genomgått flera förändringar de senaste 100 åren. Den nuvarande ägaren förvärvade huset 2005 och har sedan helrenoverat och delvis återställt huset så det fått en traditionell svensk inramning med hög standard. Man har också anlagt en större hamn.
Fagerdala Brygga intill var fram till 1900-talet en av utskeppningshamnarna till skärgården. Skärgårdens fiskare som rodde in till Stockholm för att leverera fisk stannade till på krogen för att vila upp sig, åt och drack och gjorde säkerligen av med en hel del pengar som de tjänat.
Roddarkrogen idag
Idag kallas fastigheten Elfsala Lodge gästgård och hyrs ut till semesterboende, familjeträffar, eller små företagskonferenser.Huset har 8 rum på totalt ca 170 kvm med flera stora umgängesrum, några med öppen spis, fyra dubbelrum med dusch & wc samt ett fullt modernt utrustat kök.
Källa:
http://www.elfsala.se
Konsulns brygga och stenkistan
1912-17 ägde generalkonsul Herman Gullberg Västra Älvsala gård. Han byggde då en brygga vid udden intill vändplanen vid vår nuvarande hamn, troligtvis ovanpå den gamla stenkistan, därav namnet “Konsulns brygga”, som lever kvar i folkmun än idag.
Om vi går tillbaka ännu längre fanns det utanför den lilla udden en fast fornlämning, en stenkista daterad till omkring år 1600, där en tidigare brygga låg. Stenkistan är skyddad enligt Lag (1988:950) om kulturminnen och får inte rubbas, tas bort, täckas över eller på annat sätt ändras eller skadas.
Udden där stenkistan ligger, var under 1600-talet en ö, och hette ”Innan Kubban”. Bönder och fiskarbefolkning fick anlägga bryggor på vissa öar, för att kunna fiska.
Gå ut på udden och titta! Värmdö kommun satte under 2021 upp en skylt längst ut på udden för att uppmärksamma historien historien om kulturminnet.
Mer information om området vid Älvsalavikens mynning
Blodsängen
Berättat av Raimond Rozzi, Fagerdala:
Hästhagen på Dalängsgården som ligger utmed Bullandövägen har en speciell historia. I och med att jag byggde hästgården och behövde mark för hästhagarna kom jag överens med Älvsala Nya Tomtägareförening om arrende av mark. Jag förundrades över att föreningen ägde mark som mer eller mindre ligger inom Fagerdalaområdet, när dessutom ängen kallades Blodsängen, var mitt intresse väckt.
Historien är som följer:
Någon gång under 1700-talet när Fagerdala och Älvsala var stora gårdar med många drängar och pigor, brukade alla drängar och pigor från gårdarna samlas i samband med olika högtider. Vid ett midsommarfirande bar det sig inte bättre än att en dräng från Fagerdala i ett fylleslagsmål hade ihjäl en dräng från Älvsala.
På den tiden reglerade man tvister mellan gårdarna på ett mer pragmatiskt sätt. Med andra ord, som kompensation för att Älvsala hade förlorat en dräng fick man en bit land av Fagerdala. Därför kom ängen att kallas Blodsängen i folkmun.
Källa: Har berättats för Raimond Rossi av Tore Lind.