Här kan du läsa om:
Förstärkt elnät och gång- och cykelväg
Bullandövägen
Innan Bullandövägen byggdes gick vägsträckningen från Fagerdalavägen, över Gamla Skolvägen, Älvsalavägen och en bit på nuvarande Bullandövägen fram till korsningen Båtmansvägen.
Bullandövägen fram till Båtmansvägen byggdes 1968 av AB Hem på Landet. Därefter byggde Bullandö vidare på sina marker.
Bullandövägens samfällighetsförening bildades 1971 och är samfällighetsförening där alla boende i Bullandö, Björkvik, Östra Älvsala, Klubben och Älvsala Nya Tomtägareförening har en andel. Dessutom har Bullandö marina ett stort antal andelar.
Järnväg till Värmdö
1902 drev fyra “starka män” (en lantbrukare, en ryttmästare, en docent och en kapten) ett projekt för att bygga en järnväg från Stockholm österut till Värmdölandet. Järnvägen skulle enligt planen från 1902 ha en sträckning från Saltsjöbanans station vid Henriksdal, över Skurusundet, förbi Gustavsberg och Hemmesta, ända ut till Bullandö. Dessutom skulle en gren gå norrut från Hemmesta till Norrnäs.
Koncession för järnvägen beviljades 1906 och då bildades Värmdö järnvägsaktiebolag. Men det visade sig att budgeten som gjorts inte höll och man behövde mer kapital. I april 1909 upplöstes bolaget då man inte lyckats få in mer pengar.
Baktanken med detta projekt var att herrarna ville sälja tomter längs järnvägssträckningen och annonserna innehöll givetvis omnämningen “den stundande järnvägen”. De lyckades sälja tomter, men järnvägen blev en tummetott.
Busstrafik
Från första början var det de gula Björknäsbussarna som gick från Borgmästargatan på Söder, men från augusti 1971 började de gå från Slussen. Den sista gula bussen togs ur trafik 1982.
Busskuren vid Älvsala gård
I många år fanns det inget skydd för väder och vind när Älvsalaborna väntade på bussen. Älvsalas första busskur var en grön i trä och kom på plats ca 1994.
Den var ganska risig och några ungdomar som varit på fest i Älvsala eldade upp den en höst efter 2006. Till saken hör att busschauffören släppte på några ungdomar längre bort som luktade misstänkt av rök varpå han kallade på polis som kom och tog hand om dem.
I kommunerna runt om fanns olika typer av träkurer och SL som hade ansvaret beslöt sig för att likrikta utförandet av ”väderskydd i anslutning till busshållplats” som är det korrekta namnet, i slutet av 1990-talet.
Uppdraget gick till PA Holmberg som bor på Ormbunksvägen i vårt område. Han hade en del konsultuppdrag för SL på den tiden och han gjorde en typritning som du kan se här.
Källa: PA Holmberg
Här kan du läsa om den nya busskuren utställd på Liljevalchs
Kommunikation med omvärlden
Post
Fram till 1967 sorterade man posten efter ort i Sverige; sorterarna var tvungna att kunna 3500 orter utantill, var de låg och efter vilken järnvägs- eller busslinje.
Vår postort hette Hemmestavik. 1968 infördes postnummer i Sverige, Först var adressen 130 30 Hemmestavik, från 1971: 130 30 Värmdö, och 1996: 139 56 Värmdö.
Telefon
När tomtområdet byggdes hade alla inte egen telefon indragen från början, men det fanns en telefonkiosk, bredvid pumphuset längs med Bullandövägen gränsande till Björksalavägen 1.
I Älvsala Nya Tomtägareförenings första stadgar år 1971, står i §5: ”Den på området befintliga telefonkiosken, som Televerket äger, skall förvaltas av föreningen som även bestrider kostnaderna för densamma.” Längre fram byggdes mobiltelefonnätet ut.
Fiber
Under 2016 installerades fiber i området. Varje fastighetsägare fick bekosta sin anslutning.
Förstärkt elnät och gång- och cykelväg
År 2003 förelåg ett behov av att förstärka elnätet genom att höja spänningen från 20 kV till 70 kV på den kraftledning som passerar genom vårt område och korsar Renmossevägen och Ormbunksvägen. Boende i Nora by var också berörda då kraftledningen skulle passera genom Nora. Ledningens hela sträckning skulle gå mellan Ploglandet och Bullandö.
Vattenfalls planer var att bygga om ledningen med betydligt större stolpar, som enligt många skulle förfula miljön. Älvsala Nya Tomtägareförening (ÄNT) kontaktades av andra boende utefter kraftledningen och föreningen Samgräv bildades 2003.
Målsättningen var att den nya ledningen skulle markförläggas och också att en gång- och cykelväg utmed sträckningen skulle anläggas. Den slutliga överens-kommelsen med Vattenfall innebar att den nya ledningen skulle markförläggas som jordkabel och att även den befintliga luftledningen på 20kV skulle demonteras och utföras som markledning/jordkabel samt att gång- och cykelväg skulle anläggas. Avtal om detta tecknades mellan Vattenfall och ÄNT.
Ett avtal tecknades ocksåmellan Värmdö kommun och ÄNT om att den frilagda marken, efter demontering av befintlig luftledning, skulle planeras för 16 tomter som föreningen kunde sälja för att finansiera sin del av projektet. Detta med 3,9 Mkr. ÄNT fick även bygglov för ytterligare ett vattenverk för att täcka vattenbehovet för tillkommande fastigheter. Allt verkade bra och alla tycktes arbeta mot samma mål.
Under 2007 slutfördes nedgrävningen av den nya 70 kV-kabeln och anläggning av gång- och cykelvägen påbörjades.
Vid ett möte med kommunen och Vattenfall den 17/1 2008 meddelade Vattenfall att nedgrävningen av 20 kV-ledningen inte skulle komma att utföras på någon del av sträckan, av kostnadsskäl. Det var inte realistiskt att möta Vattenfalls jurister i tingsrätten om den tvist som uppstått, så projektet avbröts. Tack och lov drog Vattenfall tillbaka kravet på 3,9 Mkr eftersom några nya tomter inte kunde friläggas och kostnaden blev mindre då 20 kV-ledningen inte grävdes ner. Föreningen Samgräv försökte förmå Vattenfall att slutföra arbetet med gång- och cykelvägen, men resultatet blev tyvärr en halvmesyr.
Vad uppnåddes då efter 5 års arbete?
- Om Vattenfall genomfört sina ursprungliga planer skulle vi i dag haft en kraftledning genom Älvsala med högre stolpar och högre spänning och med samma sträckning som den nuvarande.
- Vi fick en gång/cykelväg som delvis fungerar, även som ridväg.
- Den gamla högspänningsledningen används nu som reserv vilket medför att den i normaldrift inte avger något magnetfält.
Kommentarer:
- I efterhand kan konstateras att förslaget att utföra en gång- och cykelväg var ohållbart med tanke på de ekonomiska förutsättningarna.
- Utan cykelvägen skulle vi förmodligen i dag haft ytterligare 16 fastigheter inom föreningen och 20 kV-ledningen skulle vara nedgrävd.
Källa:
Henry Olsson, dåvarande ordförande i ÄNT.