Östra Älvsala gård

Östra Älvsala ägdes fram till 1652 av självägande bönder som betalade skatt till staten. 1646 fick häradshövding Anders Gyldenklou räntan av två skattehemman i Östra Älvsala och han köpte sedan gården 1652. Efter hans död 1665 donerades räntan till rådmannen Joel Hörner och innehades av hans änka, med ägdes av amiralen Lorentz Creutz. Gården ärvdes av hans dotter Elsa Creutz som sålde till kunglige sekreteraren Olof Hermelin, vilken avyttrade den till ceremonimästaren Johan Sparvenfelt.

År 1708 köpte kammarrådet Carl Henrik Wattrang Östra Älvsala som brändes av ryssarna 1719. Endast två byggnader ska ha bevarats enligt muntlig källa – krogen, som finns kvar än idag och en byggnad strax öster om nuvarande bebyggelse.

Därefter ägdes gården av:

• 1733 friherre Hans Psilander
• 1756 kaptenslöjtnant F.C. Ankarstierna
• 1757 änkan Vendla Hammarskjöld och hennes man översten Johan Magnus Gyllenhöök
• 1781 löjtnanten Erik Gustaf Adlerberg
• 1790 översten D. Nordenankar och ärvdes av dottern Anna Regina Nordenankar
• 1807 kapten Anders Clemens Wetterling
• 1858 fru Albertina Dorotea Roxendorff f. Wetterling

Albertina Dorotea Roxendorff sålde gården till lantbrukare Gustaf Northun och han sålde den vidare till löjtnanten Frans Julius Arvid Pettersson. Därefter har gården ägts av:

• 1886 kronolänsman C.J. Cederberg
• 1889 kapten C.J. Cederberg
• 1889 kapten A.F.O Cederberg
• 1891 handlare J. Alfred Carlzon
• 1904 agronom Torkel Fredrik Seippel
• 1908 målarmästare Josef Jonsson
• 1913 arkitekt Sture Stenberg som byggde till mangårdsbyggnaden och installerade värmeledning
• 1917 grosshandlare Gösta Dietrichs
• 1926 doktor Hjalmar Thornblad
• 1949 Sigurd Erik Gustav Lind -> 1951 Ebba Lind (änka)

 

Källa
En bok om Värmdö skeppslag, Axel Quist
Lantmäteriet